omattvarajag

En annan sak som jag jobbar mycket är hur man möter/vägleder Lucas

Att vägleda ungdomar överlag är inte de lättaste och pubarteten tar ingen hänsyn till att Lucas sitter i rulle.. 

och hur och vilka gränser sätter man..

hur möter jag lucas i hans funderingar..

samtidigt tränar vi på lucas självständighet dagligen.. men när man behöver hjälp med mycket är de en krokig väg och man får vara ganska så påhittig..

som tex att lucas minsann vill vara ensam på toa..de är klart. vem vill inte de.. och hur länge sitter man på toa? Hur många minuter siitte du? De är sånna saker som man som funktionhindrar måste uppge för främmande personer och på något rättvist vis ska uppskatta..

 

Lika så med kompishäng.. ingen vill ha någon vuxen i närheten när man umgås med sina kompisar men om man då helt plöstligt behöver hjälp vad gör man då?

 

Jag har träffar med HAB med lite vägledande samtal och detta är himla bra.. att man kan bolla med sina tankar högt med någon som kan lyssna och kan hantera ens tankar är guld värdt...När jag pratar med henne så känner jag mig strak och jag försöker tänka på de vi pratar om och delge de som  finns kring lucas så vi kan möta lucas på ett bra vis..

 

visst känns de tufft att som idag en fredag när man vill ha lite fredagsmys så vill lucas sitta på sitt rum och skypa med sina kompisar och spela..  klart att han måste de.. men som mamma att inte alltid vara nummer ett de är tufft.. för mig,,,,  normalt för lucas.. han ska ju utvecklas och bli en karl ... inte en mammagris