tårarna som aldrig vill ta slut

orken tryter tuffa beslut att fatta och jag vet inte var jag ska börja..
med vad jag ska börja eller hur
 
Men en sak vill jag förtydliga... min vagina sitter inte fast i min bil.. menar att bara för att min bil är på ett ställe är inte jag där För många kommer detta kanske som en nyhet att man kan låna ut sin bil -- menar att de är inet alltid jag som är där bilen är och de är inte såatt bara för att min bil är på ett ställe att jag är där och sexar
bra då har vi rett ut de
 
 
Jag börjar lite smått tröttna på att hela tiden försvara mina val
att folk hittar på historier om mig de kan jag ta men dra inte in mina barn .. jag lovar Gör de inte!!
 
Jag är en vuxen människa och gör mina egna val.. jag gör misstag som jag förhoppningsvis lär mig av
jag går på fel väg men hittar rätt
jag umgår med de som får mig att må bra .. Får jag de??
 
eller??

ingen bra dag

idag har det inte varit någon bra dag.. värk i hela kroppen och mycket olika tankar om hur allt ska lösa sig
haft samtal med både kommunen och försäkringskassan 
Att blotta sig för en männsika man inte ens har ett ansikte på är tufft 
och denna eviga vänta... 
 
och de är lite så när man lever men barn med spev behov Man väntar alltid på något.. något labsvar något utlåtande någon ansölan något
Man kämpar för allt och ibladn till och med känns de som jag kämpar för att andas och att inte tappa kontrollen
 
 
Livet är inte de lättaste jag varit med om men de har oxå sina ljusa stunder och tro mig jag är så tacksam över dom'..
tacksam att jag fick uppleva en underbar helg i lmitt älskade ystad..
tacksam för att de finns männsikor som ser mig som en männsika trotts min trasighet 
 
dock orkar jag inte alltod le och vara glad 
ibland vill man bara rassa ihop i en liten hög och ligga där 
  
 
 

Myndigheter

Ja jag vet att de finns lagar att följa jag vet oxå att vissa lagar tex SOL är en ramlag dvs en lag man ,lite kan tolka och jag lovar den tolkas olika från kommun till kommun och till ochmed ffrån handläggare till handläggare
 Man öppnar upp sitt innersta för dessa männsikorna och jag kan säga att jag nog stundvis de senaste halv åren känt mig som en tiggare ( inte för jag vet hur de känns men jag kan ana de efter denna resan)
Att lite tigga och be för att få hjälp stöttning eller någon som man göra att man stjäl läker lite snabbare och att jag kanske kan hitta tillbax till mig själv lite fortare 
 För just nu är jag inte mig själv Jag vet inte vem jag själv kommer att blir efter detta för de är klart att allt detta förändrar ju mig
jag är en Xfru jag har varit med om att oärlighet kan spegla sig på olika vis 
många förknippar oärlighet med lögn men i mittt fall känner jag mer svek .. svek i att man inte kunde berätta hur eller vad man kände utan lät mig tro att allt va okej ... 
Inte att man hade andra problem och att kärleken va slut för länge sedan..
den förnedringen jag kände i den stunden då de orden sas att jag har inte älskat dig på länger gjorde så ont och jag undrar varför 
va jag inte mer värdefull än så än att jag förtjänade att veta att bli delgiven den känslan som oxå minst sagt handlade om mig.. 
jag försöker leta svar men inser att jag aldrig kommer få några.. och hur lätt är de att gå vidare då
 
Jag försöker och allt går sakta framåt.. orken är vissa dagar helt slut men jag måste ju.. jag måste hjälpa min son när han behöver på toa eller något annat 
jag kämpar även med att hitta tillbax till mig själv
eller den jag själv jag nu ska bli.. den jag är nu
Hitta tillbaka tilliten till människor tro på kärleken och att jag är värdefull och acceptera att ingen kan allt.. 
 
 
 
 

Ensam är bara skräpmat

De är ett tag sedan  jag bloggade men när jag härrom dagen satt och läste min gamla blogg kom jag på hur bra de kändes att lite lägga bort de jobbiga och onte bära på allt alltid.
De är en jobbig tid just nu även om jag försöker hitta de små ljusa stunderna så är de mörka forfarande väldigt mörka.
Allt är en daglig kamp.. att stiga upp att klä sig att ta tag i hemmet vissa dagar är de till och med jobbigt att andas..
Men som jag sa jag försker även om de jobbiga ibland vill äta upp de lätta ljusa glada..
 
Allt är en strid hur ska man orka stida mot myndigeheter de har likosm verkligen makten över en den stora bestämmande skrämmande makten 
min framtid ligger mycket i deras händer just nu och i de fallet finns ingen plan B 
de funkar inte utan mer hjälp och stöttning i form av assistans till sonen 
Han ska inte behöva lägga sig kl 22 en fredag för att mamma inte orkar vara uppe längre 
elller han ska inte behöva säga nej till att träffa kompisar för att ingen ass jobbar..
Allt värderas i pengar och människorvärdet är inte högt...
ensam är stark sägs de men jag skulle snarare säga att ensam är bara jävligt ensam
 
 

Ett väldigt långt tag sedan

Ja nu är de ett väldigt långt tag sedan jag bloggade.. Kunde liksom inte komma på vad de gav mig eller någon annan och att bara skriva om vad jag gjort idag eller inte gjort kändes lite meningslöst
Men jsu nu har jag kommt på att de här med att skriva av sig är ganska så bra ..att man liksom lägger *de där*
 
Har ett tag funderat mycket på livet och vad man vill ha ut av de.. för vi vill ju alla ha ut max av de eller i alla fall Jag vill ha ut max av de
Jag vill leva medans jag lever för sen är man liksom död och då är de så dax...
 
Jag har inga stora mål i livet på de viset stora nog för de liv jag lever eller har skapat mig
klart att de finns mycket att önska vore annerlunda mycket man önskar eller tänker tänk om jag gjort si eller så
men vad hjälper de...de som varit har varit och går inte att ändra på..
 
Man måste ta egenansvar över sitt liv och leva de på de vis man själv mår bra av och de är där jag är nu..
 
om ingen annan tänker på mig så för jag fan göra de själv...
 
 
De har minst sagt varit en kaotisk sensommar höst och vinter och starten på året har inte varit den bästa..
men inget blir bättre av att man typ gräver ner sig och de har jag inte gjort heller utan mer stannat upp och funderat på vem är jag och vad vill jag...En time out för att inte totalt gå vilse..
de är väldigt lätt att tappa bort sig själv och den man är blir inte den man vill vara..
Man gör val i livet en del kommer man sen att inse att de va inte så smart ... de va direkt korkat och då kan man lätt ställa sig frågan "varför gjorde jag så" men om man vänder på de .. hade jag inte gjort de hade jag inte fått den lärdommen även om den va smärtsam
 
På någotvis har allt en menig även om man inte försår den..
 
 

tillbaka till igår

Nästa vecka står de Lund på schemat... Lund och de väcker så mycket blandade känslor.. de va liksom där allt detta började.. de va där vetskapen om vilken hemsk olycka Lucas va med om... de är där de största framstegens gjorts, de är där alla tankarna flyger mest.. de är Lund som väcker de starkaste känslorna och denna gången är de bara jag och Lucas Ingen att bolla de jobbiga med ingen att dela skratten eller framstegen med,,
För de är just i Lund och BRH som lucas lite tar satts och kämpar på.. han fokuserar på sin träning och tränar varje dag hela dagar 830 till 1530..
de är intensiv träning och de ger Lucas vädligt mycket
och jag är glad att de finns jag är stolt över lucas när han på sitt vis ger allt.. och varje gång har han nått sina mål mer än väl..
Han är en kämpe och jag kan ibland önska att jag haft hans kämparglöd att jag haft hans kraft att kämpa..
 
När denna resan började för tio år sedan hande jag inte ens vågat tänka tanken att sådan här inträffar att man som männsika genomlider, klarar, går igeom eller vad man nu gör..
hade någon sagt till mig för 10 år sedan att detta kommer du få gå igenom hade jag sagt att de kommer jag aldrig klara de kan man inte klara av..
men man är starkare än man tror..
jag har mina dagar när jag bara inte vill När allt kommer tillbax och jag vill skrika ut att NU VILL JAG INTE MER men på något märkligtvis har man en gnutta förstånd kvar och innan man faller totalt tar förnuftet tag i en och leder en till rätt plats igen..
 
 

Pain

De är idag en veckan sedan jag opererade mitt knä och jag ska i ärligehtens namn erkänna att jag inte trodde att de skulle vara så jobbigt som de är och har varit. Smärta tär på en och gör en till någin man inte r. Har känt mig värdelös och bara till en belsatning. Har haft jätte ont och fått tagit smärtstillande som gjort mig trött och jag har sovit mycket. 
Ja nu hör jag är allmänt gnällig.. 
i dag är knäet lite bättre men smärtan är ganska så rejäl emellan åt.
jag hoppas kunna köra nästan vecka så jag kan ta mig till sjukgymnasten i alla fall.. 
som jag sa detta va jobbigare än jag trodde..
 
Man hinner fundera mycket i sånna här situatiner.. och jag har stundvis kännt mig väldigt ensam. Hade önskar att mamma bara va ett samtal bort och hade kommit och pysslat om  mig.. framför allt varit med mig på opdagen 
 
men så är livet och de blir inte alltid som man tänkt sig...
 
Förra helgen va de 10 år sedan olyckan med Lucas de ve en tung dag och alla tuffa minnena kom tillbax.. allt upplevde jag om och om igen.. 
maklösheten, den känslan kommer nog aldrig att försvinna.. 
 
 
 
Lucas statusuppdataring fick mig till tårar.. han är bara helt otolig denna kille,,
 
 
 
Idag är det en både sorglig och glad dag, för 10 år sedan var jag 3/5år och kunde gå. Jag var med om en tragisk olycka som förändrade hela mitt liv. Men jag är glad att jag lever idag och att jag har så många som stöttar och älskar mig för den jag är. Jag har lärt mig allt två gånger och jag är glad för det. Jag lärde mig även att vara glad för den man är och tänka på det man gör bra, är nöjd med och inte tänka på det andra säger son är negativt. Jag älskar mitt liv som det är och jag älskar mina vänner samt min familj vad mer kan man begära? 
 
 
Han är så klok min fina vackra kille.. han ser inte problemen han ser möjliheten och i ställer för att tycka synd om sig gör han sig själv till kung över sitt liv..
jag kan inte annat än önska att jag va hälften så klok som han.. hade en gnutta av hans kämparglöd och en aning av hans styrka..
 

Fiske

 
 
 

En stund på jorden

Tänk att man får vara med om allt man får vara med om.. man är alla en del av allt och utan just mig skulle detta inte va detta nuet utan något helt annat,, Jag är tacksam för att få vara med om allt jag får vara med om och att jag får vara här en stund på jorden.. Denna sommaren har minsann varit bra.. vi har njutit av vädret tagit vara på stunderna och vårdat varandra.. Att inte alltid stressa iväg utan faktiskt vara här och nu.. inte sen eller en annan dag utan nu.. de är nu lever är de är nu stunden är fin..de är idag solen lyser de är nu vattnet är varmt.. jag mår oftast lättare på sommaren.. jag tycker de mesta är lättare när de är varmt och skönt ute när de är grönt o när man liksom bara kan vara..

Födelsedag

Idag är de min Födelsedag..
och jag trott mina idag 44 år så är jag vädligt förtjust i födeseldagar.. kanske inte i att bli gamal, jag lever mitt liv i min takt o navit tror jag att man INTE är sin ålder..
Jag fick en fråga i går av min mellandotter,,,Hom undrade just om de va lika kul att fylla år ju äldre man blir,..
och mitt svar fick bli.
Jo jag älskar just att fylla år, jag älskar att ha födeseldag.. Just bara för denna spec känsla att man just denna dag föddes.. just idag för 44 år sedan log mamma och pappa till varandra så där lyckligt och va stolta föäldrar till ett flickebarn som de helt själva skapat och som mamma burit fram..
dagen skulle firas och jag blev ett två tre fyra år.. osv..
 
jag minns mina födeseldagar som barn.. så spänd man va.. i vår familj va de inte så att man fick saker dagligen eller så.. utan man fick önska sig till födeseldagar och til jul.. födesledagarna blev de alltid något exta paket just för att de va just min dag
Mamma ordnade kalas och åter igen kan jag säga att jag är inte uppväxt med massa godis och läsk till vardag,,, de va till kalas och till aftnar.. 
jag minns oxå att spec favortit mat oftas serverades på födesedagen.
och framför allt minns jag pirret i magen när man i sängen och lossas sova när mamma kom med brickan och skönsång..
 
man va så glad denna dagen och alla va glada just för att de va födesledag..
jag va alltid så stolt över mamma som grejade och ordnade kalas så
och jag vet att jag tänkte många gånger att när jag blev stor skulle jag bjuda tillbax,, jag skulle oxå fixa och gerja till kalas och visa mamma min tacksamhet för de hon gjorde och de hon gav mig..
dock blev de inte så.. jag hann inte med de för min mamma fick inte föjla mig i mitt vuxna liv..
 
så de är med blandnade känslor man har födesledag.. saknade efter de som inte finns för sig mera närbar dagar som dessa..
samtidigt som jag tänker mamma fick inget val att leva vidare,, inte pappa heller inte kurre eller jack heller..de fick inte vara med mera,,, jag har fått den chansen och på vilket bästa vis kan jag visa min tacksamhet över att få vara med än att hedre deras liv med att vara glad och lycklig över vad jag..
över de stunder jag får dela med mina nära över allt jag får vara med.. över upplevelser jag får vad med att skapa,..
för denna dagen hade inte varit min födelsedag om inte jag hade föds..
 
så mamma pappa kurre.. ni är saknade och jag vet att med er hade min dag varit så mycket bättre,, men jag vet att de går inte att ändra på de så jag hoppas inte inte misstycker när jag säger att jag haft en underbar dag.. jag har fått uppleva så mycket som jag tar med mig .. 
jag har haft en bra födelsedag .. detta mamma la du grunden till dagen då du tittade på pappa första gången och la hans dotter i hans famn.. Tack mamma..<3

Liten blir stor

Idag Fyller min lilla tjej 20 år.. Tänk 20 år sedan hon va en liten bäbis..En liten tjej som dröjde att komma.. hon va uträknad till den 25 juni och behagade komma den 13 juli.. och när hon väl bestämde sig för att komma så gjorde hon de snabbt.. klart hon va värd att väntas på och storasystrarna väntade med spänning på sin lilla syster Direkt blev hon lilla fia.. och tjej som hade kolik och höll morsan igång på natten.. ett hungrigt barn som gärna åt.. stunderna när vi satt där hon och jag i den tidiga sommarmorgonen kan jag sakna ön idag.. åren går och lillafia blir familjens lilla clown.. hon är en lättsam person med nära till skratt och bus.. Hon växte upp och tonåren gick hon genom "by the book" hon har varit tonåring fullt med allt va de innebär.. de har varit bråk de har varit skratt de har varit galet och de har varit orosamt... men så värd de.. nu idag klev hon över från tonåren.. hon är ingen tonåring länge.. hon har mognat hon har gjort en otrolig resa med sig själv.. hon är på väg att blir en enastående kvinna.. att få vara Sophies mamma har inre varit så lätt.. spec inte i tonåren... men alla skratt hon gav en o all värma och kärlek hon ger om kring sig ja man är stolt över henne,,, stolt över att hon blivit den hon är ... jag önskar dig sophie lycka till med all di får för dig att ta dig an... alla utmaninngar du ska få jag älskar dig lilla fina fia...

Fjärilen...

Förra helgen satt jag på min lilla trapp ute till altanen.. ( detta inlägget kommer kanske idoitförklaras av många. men jag tar de)
jag har en blommkruka där i form av ett hjärta och i de har jag planterat "jackblommor" dvs Tagetes, en blomma jag stark frknippar med pappa Jack..
Hur som helt så brukar de komma en fjäril och sätta sig där.. och ja jag vet,, hur ser man skillnade på en fjärlil och en fjäril men jo.. de är en och samma ..
Jag satt där och funderade i alla fall och denna lilla fjäril gav mig lite lugn.. 
 
Dagen flöt på lite till och jag började känna att jag ville hitta på något.. jag sa till mannen att vi borde hitta på något men han är igen idesprutare precis så de va ju inte så mycket förlag att dissutera om..
Vi om fram till att åka en runda på MC men jag hade ingen hjälm så vi körde och fixade de först.. 
och de är ju lite prova hjälm strul då jag absolut inte fixar om de sitter för hårt på huvudet.. jag får liksom panik..
mannen tittade lite oronade på mig om jag verkligen sklle åka hoj med hjälmpanik men jo.. tillsist hittade jag en hjälm som satt bra inte glappa och inte gav mig panik..
så men den med oss hem gav vi oss i väg på MC..
 
De är ju lite spec att åka hoj.. de är en blanding av frihetskänsla och livrädd.. jag litar på min man att han inte skulle medvetet utsätta oss för fara men vi är ju inte själv i trafiken.. 
 
men de va en härlig upplevelse och de blev till Åhus och glassbåten vi körde. Vi hade först pratat om att köra till Kivik men efter som hjälmköpte drog ut på tiden och att vi inte va så vana MC åkare så tog vi en lagom runde till Åhus..
De va en varm dag så de va ganska så mycket folk.. och de va varmt.. glassen smälte nästan direkt och de va väldigt kladdigt...
men gott och jätte mysigt..
vi gick en liten sväng längs bryggan men efter som man lämnar MC lite oskyddat så ville vi inte gå allt för långt..
jag behövde ett toabesök innan hemfärd och Mannen gick tilbaka till hojen..
och när jag precis skulle gå så kom den en cyklande skara brevid mig.. jag bara vänder mig snabbt och ser ett ansikte jag känner igen men samtidigt inte..
eller jo jag ser tydligt.. de är Carina.. min brors x mina brorssöners mamma..
vi har inte ses sedan min bror begravdes,, och de va 2007 och där på en båtbrygga i Åhus kommer hon cyklandes,,
vi pratade en kort stund,, sen skulle hon fortsätta sitt och vi vårt...
 
när jag satt där på MC på väg hem.. kände jag,,, Kurre min älskade bror.. de va du som är fjärilen.. du ville visa mig att alla har de bra.,, att de är lungt syrran.. ta hand om dig själv.. 
och en värme sperd sig inom mig..min bror du finns här mer än jag anar..
 
och ja mänga tänker asså de va en fjäril.. och ja de va de..en vädligt vacker och fin fjäril.. en spec fjäril som kom till mig

Som Som Sommaren

Nu ätligen har den kommit sommaren...de är varmt och skönt ute och man känner hur man boostar energi när man är ute.. allt blir så mycket lättare och man tänker mesta dels goda tankar.. de är sommar och de känns bra..
 
Lucas min lilla son har minsann haft otur .. försst satte han i halsen för snart tre veckor sedan.. han belv rädd och jag blev rädd.. en vecka senare fick han feber och blev jätte dålig.. han va matt och trött o över en vecka och fick antibiotika.. 
han kunde inte vara med och bada och han fick vara sparsamt med att vara i solen..Nu har han hämtat sig och han va på badet igen i Tisdag... 
 
och då.. lilla gubben slog han sin tå i kanten så hela naglen satt på trekvart.. ont som bara den hade han så ett läkarbesök och röntgen på tån som tur va inte va bryten... naglen dock illa som den satt men läkaren tyckte inte man skulle bråka med lucas för mycket och ta bort den.. satt den så satt den trilladen den så ja trillada den..
Lucas har klart haft ont i tån och i går trillade naglen..
obehagligt ..
 
nu tycker han dock att de känns lite bättre.. de är inget som liksom hänger upp sig och inget som fastnar. men de är ju just inget...
 
Idag har vi varit i stan och kollar Sean Banan.. kanske inte en jätte favis eller jo de är han.. han har ett bra budskap om att alla kan vara kungar i sitt rike och att man ska vara sig själv och älska sig själv..
 
sen är de mycket rumpa och bajs men dock ett bra budskap..
 
Nu är de kväll igen.. har skött mina syslor för dagen så jag kan med gott samvete krypa ner i sängen

Some Things Never Change

En ledigdag... jag hade tänkt att bara njuta här hemma.. sola lite poola lite ta de allmänt lungt och lite bara vara..Lucas och jag klev upp och satte oss o solen och käkade frulle.. vi gjorde oss varsin omelett .. de va så himla mysigt att sitta där ...
sen kom lucas assistans och hans dagliga sysslor skulle utföras--
kah satt kvar i min solstol och tankarna skenade iväg..
tänk de är midsommarveckan denna veckan,,på fredag är de midsommar de är verkligen sommar ..
tinden har verkligen rusat detta året.. 
 
lucas ass slutade tidigt idag. en schmamiss som jag kommer ändra på.. de funkade inte o alla fall--
lucas ville bada på badet..han hade badat en stund i poolen här hemma men de är klat roligare att bada på de stora badet,,
kruxet va ju nu att de var ju bara han och jag hemma och jag liksom litar inte så mycket på mitt knä att jag ger mig på att lyfta lucas själv..
så vi ringde sophie som va på väg hem från stan..så vi packade badkorgen och jag satte mig på cyklen och lucas tog sin elis sen drog vi ner till bader ,,,sophie kom  bara någon minut efter oss.. så vi hjälptes åt med lucas i bassängen..
de va så härligt att se dem bada.. de brotades och skrattade,, jag vågade till och med lämna dom en stund så jag simmade 6 längder,,
vi bade på en stund till...och sen hjälptes vi upp med lucas.. när vi satte oss för att torka kom frågan o jo de bleb glass ...
 
jag tog ingen...men jag satti mina tankat som jag så ofta gör...tänkte att oj de är intelänge sedan man va i väg me3 små barn själv och badade.. sen blev de 4.. 
badet och glassen va pånågotvis sommaren.. den lätta sommaren...
i kväll va alla nöjda över att vi har en liten upplevelse att lägga i vår upplevelseburk för 2014 
men den har ju nyss börjat... dem kommer bli proppfull...
 

inte alltid som man tänkt sig

lite funderingar.. är de en mening med allt som sker eller en del saker är ödesironi?
Händer allt av en tillfällighet eller de finns en plan bakom allt? När får man veta  när får man reda på vad planen är?
Jo jag fattar att djupet på mina frågor är dunderdjupa och att de inte finns några svar .. ändå kanske så svårt att inte tänka på detta underade på i 
 
dock va de en annan sak som jag kom att lite fundera på är detta med vuxentid just när man är vuxen.. menar att under småbarnstiden viste man lite var barnen va.. och de somnade i bästa fall någongång på kvällen och om man då inte va helt utmattad då så kunde de ju hända att man "fick till de" 
men med tiden så för de första minskar kanske behoven lite och man vill ha mer kvalitet på de..
man vet vad man vill och hur de ska göras och man vågar säga till..
med åldern har man dock blivit mindre rörlig så elastiska gymntiska övningar är mer svårutförliga..
 
hur som helt har man då "sefat" upp allt med tonårsbarn som sover borta, huset är alltså helt barnfritt..
mysfaktorn hög och förväntningarna lika så.. de är då de händer...
mensvärk från helvetet med efterföljande puffmens..
och då menar jag sån mens där de liksom inte går att lämna toan knappt.. man skulle kunna ta sig en bok och sitta där på toastolen ett par dagar, . de forstar och man får mer söka sig till blöjavdelningen än till dambindehyllan..
allt liksom förändras "där nere" och tron på att de någongång ska bli normalt igen är vädligt små..
 men man tar sig ur de .. de går över och man återhämtar sig lagom till den barnlediga helgen är över..
 
och sen är man tillbaka på ruta ett igen.. 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

RSS 2.0